Carpe diem
"Brinn så länge du lever.
Låt ingen få släcka din glöd.
Brinn så vi alla kan se dig.
Vägra vara levande död"
Det här kan ju väcka en del tankar om vår uppfattning av oss själva, eller hur ? Det får mig att tänka på Farbror Jante. Är det inte dax att slänga ut gubben ur våra liv och våga erkänna:
- att vi är bra
- att vi gör misstag
- att vi trampar i klaveret ibland
- att vi gör bort oss ibland
- att vi råkar såra nån ibland
- att vi KAN en massa saker
- att vi är värda vår vikt i guld
- att vi har nåt att säga (ibland)
kort och gott vi är BRA, med våra fel och brister, det är därför vi är så bra
Cura, ut valeas!
Hoppas väldigt många läser vad du skriver, du skriver jättefint och mycket tänkvärt.
Jag är väldigt glad för bloggen, din och min för jag tycker vi helt otippat börjat lära känna sidor hos varandra som vi aldrig hade kommit i närheten av annars, eller hur? Förut såg vi kanske inte varandra så tydligt men nuför tiden blir jag alltid väldigt glad att se dig i RL och att höra din röst i bloggen! Vi börjar bli vänner! Kram
Trevlig med sådan vänner som dig....spännande, mystiskt med många bottnar
Håller med Borthy. Jag brukar säga att vi ser varann, men vi SER inte varann och det är verkligen sant. Har lärt känna flera av dem jag lever nära IRL på bloggen just genom att man får ta del av andra sidor av den personen. Kram!
